Vindkraft och dess klimatnytta
Vindkraft är enkelt, ett vindkraftverk förvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vinden är en obegränsad och förnybar naturresurs. Ett vindkraftverk i drift avger inga utsläpp av växthusgaser. Landbaserad vindkraft är det kraftslag som kan byggas ut snabbast och till lägst kostnad, och därmed bidra till omfattande och omedelbara utsläppsminskningar. Det gör vindkraftsutbyggnaden avgörande för att nå Sveriges klimat- och energimål.

Lägre elpriser
När ny elproduktion tillförs genom att till exempel en ny vindkraftpark byggs så har det en positiv inverkan på elpriset. Beräkningar som har tagits fram av Sweco på uppdrag av Svensk Vindenergi visar att elpriset kan sänkas med 1,5–2 öre för varje terawattimme el i nytillskott från vindkraft. Under perioden 2022–2025 kommer den nya vindkraften som installeras att pressa årsmedelpriset på el med 33–44 öre per kWh i Sverige.
En sänkning av årsmedelpriset med 37,5 öre/kWh motsvarar 7500kr/år för en genomsnittlig svensk villa med en årsförbrukning av 20 000 kWh.
Se mer information här: Vindkraften pressar elpriset med 37,5 öre – Svensk Vindenergi

Grön omställning
Den gröna omställningen i Sverige syftar till att transformera samhället mot en mer hållbar och klimatvänlig framtid. Målet är att minska beroendet av fossila bränslen, minska klimatpåverkan och främja användningen av fossilfri energi och hållbara teknologier.
Sverige har en ambitiös målsättning att vara helt fossilfritt vad gäller energiförsörjning till år 2040. För att uppnå detta behöver vi öka produktionen av förnybar energi, särskilt genom utbyggnad av vindkraft, solkraft och bioenergi. Sannolikt kommer även andra fossilfria energislag att behövas för att kunna nå denna målsättning.
För att nå målet med en fossilfri energiförsörjning till år 2040 kommer flera dimensioner behöva användas där det mest grundläggande är hur energin produceras.
Omställningen från fossila bränslen till fossilfri energi inom vår industri har bara börjat. Omställningen innebär en stor efterfrågan på vindkraft (grön el). Omställningen ger det lokala näringslivet stora möjligheter att växa och utvecklas. Omställningen innebär också att det startas en mängd nya typer av industrier som är kopplade till grön elproduktion.
Det finns ett stort kommande behov av vätgas i Sverige och särskilt i norra Sverige. För att vätgasen ska kunna märkas som grön så måste den vara producerad av el som är producerad av en förnybar källa, exempelvis vindkraft. Behovet av el för vätgasproduktion i Norrland är minst sagt stort, bolag i regionen som idag satsar med stora investeringar på omställningen och behöver grön el och/eller grön vätgas är bland annat; Hybrit, LKAB, Fertiberia, H2 Green Steel, Sunpine, Northvolt, Revolt, Talga, SSAB, Uniper, Cinis Fertilizer med flera.
Kort och gott kan man säga att utan ny grön elproduktion så kommer det att bli en utmaning att förvekliga dessa nya industrier. Norra Sverige står ut i världen som en optimal plats för grön energiproduktion till konkurrenskraftiga priser. Klimatet med en relativt låg årsmedeltemperatur gör det också till en idealisk plats för flera typer av industrier.

Incitamentsutredningen
”Stärkta incitament för utbyggd vindkraft” är en utredning som genomfördes av Energimyndigheten under 2022 och 2023. Utredningen tillsattes av regeringen och syftade till att undersöka och föreslå åtgärder för att främja och öka utbyggnaden av vindkraft i landet.
Utredningen granskade olika aspekter av vindkraftsutbyggnaden, inklusive ekonomiska incitament, tillståndsprocesser, markanvändning och samverkan med andra intressen och sektorer. Målet var att identifiera hinder och möjligheter för vindkraftsutbyggnaden samt att föreslå konkreta åtgärder för att underlätta och stimulera den.
Rapporten från utredningen innehåller rekommendationer och förslag på åtgärder för att stärka incitamenten för utbyggd vindkraft. Tanken med utredningen är att den ska ligga som grund för regeringens framtida övergripande strategi för att främja vindkraftsutbyggnad i linje med Sveriges energimål och klimatpolitik.
De konkreta delarna som utredningen föreslår är främst riktade mot närsamhället i form av lokalsamhället, närboende och intilliggande fastigheter. Det är viktigt att känna till att detta är ett förslag i nuvarande form och inget som ännu har beslutat att införas. För närvarande är ärendet på remissrunda till olika instanser därefter kommer förslaget eventuellt revideras innan det läggs fram på nytt.

1. Lokalsamhället

För lokalsamhället (föreningsliv, lokalt näringsliv, infrastruktur samt natur- och kulturmiljöer runt vindkraftsparken) ska kommunen kunna förena sitt beslut att säga ja till en vindkraftspark med ett finansieringsvillkor. En andel av parkens intäkter ska då varje år gå till lokalsamhällets utveckling. Förslaget gäller både land- och havsbaserade parker.

2. Närboende

Den som äger en bostadsbyggnad inom tio gånger ett landbaserat vindkraftverks totalhöjd ska varje år under verkets livstid få rätt till en andel av verkets intäkt (intäktsdelning). Storleken på andelen ska bero på hur långt ifrån verket byggnaden ligger.

3. Intilliggande fastigheter

Ägare av intilliggande fastigheter (inom sex gånger ett landbaserat vindkraftverks totalhöjd) ska, för att skapa en grundtrygghet vid projektering, få rätt till inlösen. Dessa ska, inom ett år från det att verket satts i drift, kunna begära att vindkraftsparkens tillståndshavare löser in deras fastighet. Ersättningen ska motsvara vad fastigheten hade varit värd, om parken inte hade uppförts.

4. Kommunen

Incitamentsutredningen uttrycker tydligt att den anser att det behövs övergripande incitament för kommuner i stort (inte bara till lokalsamhället). I utredningen nämns att en form av kommunal fastighetsskatt skulle kunna fylla det incitamentet. För närvarande arbetas ett förslag fram och förväntas inarbetas i ett kommande lagändringsförslag under våren 2024.

Figur 1 Beskrivning av de olika delarna som föreslås i utredningen, grönmarkerade är förslag. Kommunen som är rödmarkerat innebär att utredningen velat föreslå någon form av skatt men inte kunnat lämna förslag då ett förslag skulle behöva beröra skatteområdet vilket regeringen i ett tilläggsdirektiv uttryckt att det inte får beröra.

Se mer information här: Värdet av vinden – Regeringen.se

Skapar vindkraft arbetstillfällen?
Ja. När en vindkraftpark byggs behövs arbetskraft för bland annat skogsarbeten, anläggande av vägar, anläggande av kranplatser, elnät, fundament och ibland även tillfälliga lokala bergtäkter mm. Till detta kommer många indirekta arbetstillfällen i serviceyrken som logi, restaurang och annan service som ett ökat antal entreprenörer nyttjar i området. Under driftsperioden som är ca 30–35 år behövs ungefär en tekniker per 4 vindkraftverk, utöver detta behöver vägar underhållas och snöröjas, viss fastighetsskötsel krävs och vissa elarbeten behöver utföras.
Njordr vill ha en landsbygd som kan fortsätta att leva och vi vill också kunna bygga vindkraftparker som ger tillbaka till lokalsamhället. Vi strävar efter att använda lokal och regional arbetskraft så långt det är möjligt när vi bygger vindkraftsparker.
Se mer information här: Prognos årsanställningar vindkraftpark med 23 turbiner