Kompletterande samråd avslutat för Norrvind

Det kompletterande samrådet för vindkraftsprojekt Norrvind är nu avslutat. Under samrådsperioden har synpunkter inkommit från allmänheten, särskilt berörda sakägare, myndigheter och andra intressenter. Vi vill rikta ett tack till alla som tagit sig tid att bidra med synpunkter och inspel till projektet.

De inkomna synpunkterna kommer nu att sammanställas i en samrådsredogörelse. Där redovisas vilka synpunkter som kommit in, hur synpunkterna har bemötts eller en hänvisning till var i miljökonsekvensbeskrivningen synpunkten tas upp samt vilka förändringar av projektet eller ytterligare utredningar de eventuellt har föranlett. Samrådsredogörelsen utgör ett centralt underlag i den slutliga tillståndsansökan. Ansökan kommer att innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), där projektets påverkan på människor, miljö och omgivande intressen analyseras och bedöms med utgångspunkt i det samlade underlaget.

Arbetet med att färdigställa ansökningshandlingarna fortsätter nu för att säkerställa ett väl underbyggt beslutsunderlag inför den fortsatta prövningen.

Om tillståndsprocessen för vindkraft

Tillståndsprocessen för vindkraft regleras av miljöbalken och andra tillämpliga regelverk. Processen omfattar bland annat samråd och en miljökonsekvensbeskrivning där projektets påverkan på människor, natur och miljö utreds. Inkomna synpunkter och resultat från genomförda utredningar ligger till grund för den fortsatta utformningen av projektet. Den slutliga ansökan prövas av Miljöprövningsdelegationen (MPD), som beslutar om projektet kan ges miljötillstånd och vilka villkor som i så fall ska gälla.

‍

Samråd enligt 6 kap MB för vindkraftspark Norrvind

Njordr AB undersöker möjligheterna att uppföra och driva vindkraftspark Norrvind i nordvästra delen av Övertorneå kommun, Norrbottens län. Vindkraftsparken anses medföra betydande miljöpåverkan enligt bestämmelserna i 6.kap miljöbalken varför ett s.k. avgränsningssamråd har hållits och en miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas. Avgränsningssamrådet avser verksamhetens lokalisering och utformning, de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens (MKB:n) innehåll och utformning.

Med anledning av att projektet dragit ut något på tiden så hölls ett kompletterande samråd under perioden 1 juli – 31 augusti 2026.

Njordr AB genomförde ett samråd under våren 2024. Därefter har ett av delområdena (Kero) tagits bort och verksplaceringar har anpassats utifrån inkomna synpunkter och förekommande naturvärden. Eftersom det har gick en tid sedan det första samrådet, genomfördes ett kompletterande samråd under sommaren 2026. Samtliga inskickade synpunkter från båda samrådstillfällena kommer att sammanställas och bifogas i tillståndsansökan.

Nedan finner du samrådsdokumentation för det kompletterande samrådet 2026 (klicka på respektive rubrik så får du upp dokumenten)

• Samrådsunderlag Norrvind 2026
• Synbarhetskarta Norrvind 2026
• Fotomontage Norrvind 2026
• Mörkeranimering Norrvind 2026, karta med fotopunkter (fp)
• Mörkeranimering Norrvind 2026 fp1
• Mörkeranimering Norrvind 2026 fp21
• Vindkraft frågor & svar 2026

‍

Dokumentation för samråd 2024, se nedan

Tidigare samråd genomfördes den 9/4 2024 i Rantajärvi, Övertorneå.

Inom ramen för samrådet hölls som ett öppet hus med drop-in, där besökare fick möjlighet att träffa experter, få svar på frågor och lämna synpunkter gällande projektet. Samrådsyttranden har kommit in och alla yttranden kommer att sammanställas och ingå i samrådsredogörelsen.‍

Nedan finner du samrådsdokumentationen från 2024 (klicka på respektive rubrik så får du upp dokumenten) Presentationsmaterialet från samrådet "Öppet hus" den 9/4 2024 är de sista två länkarna nedan.

• Samrådsdokument Norrvind 2024
• Synbarhetskarta 2024
• Fotomontage 2024
• Mörkeranimering 2024
• Presentationsmaterial Norrvind från utställningen 2024-04-09
• Frågor & svar 2024-04-09

‍

Norrvind – våra utredningsområden i Övertorneå kommun

Områdena som utreds är lokaliserade cirka 14 – 20 kilometer väster om Tornedalen. I våra studier av området ser vi att det finns goda förutsättningar som gör det fortsatt intressant att arbeta vidare med delområdena Matinlauri och Ansavaara. Utifrån samråd, våra utredningar och vidare analyser planeras idag inom de två projektområdena Matinlauri och Ansavaara totalt 59 vindkraftverk med en total installerad effekt om 520 MW.

Delområde Matinlauri

• Antal vindkraftverk: Upp till 26
• Totalhöjd: Upp till 290 meter
• Förväntad årlig produktion: Upp till 700GWh

Delområde Ansavaara

• Antal vindkraftverk: Upp till 33
• Totalhöjd: Upp till 290 meter
• Förväntad årlig produktion: Upp till 890GWh

Delområde Kero

Vi har tidigare utrett förutsättningar för ett delområde vi kallat Kero men har valt att inte driva vidare undersökningarna för vindkraft i detta delområde.

‍

Ekonomiska incitament för kommun, närboende och lokalsamhället.

Så skapar vindkraften mer lokal nytta

Förnybar elproduktion bidrar till hela samhällets utveckling, energiförsörjning, energisäkerhet och klimatomställning. Samtidigt kan vindkraft påverka människor och miljö lokalt. För att stärka den lokala nyttan och göra processen mer förutsägbar tog regeringen, under mandatperioden 2022–2026, fram ett incitamentspaket för vindkraft. Paketet består av fyra delar:

• Ersättning till kommuner
• Intäktsdelning med närboende
• Intäktsdelning med lokalsamhället
• Rätt till inlösen av bostadsfastighet

Delarna befinner sig i olika skeden. Vissa är redan beslutade och används idag, medan andra fortfarande utreds eller bereds politiskt.

Här kan du läsa mer om hur ersättning och intäktsdelning från vindkraft fungerar i praktiken.

Ersättning till kommuner med vindkraft

Läs mer här nedan om det statliga bidrag som ges till kommuner som har vindkraft installerat. Det statliga bidraget är i nivå med vad Staten tar in i fastighetsskatt från vindkraft och går nu alltså tillbaka till de kommuner som har vindkraft.

Statligt bidrag till kommuner som har vindkraft

Intäktsdelning till närboende

Här finns en tydlig och lättillgänglig bild av hur intäktsdelningen från vindkraft fungerar. Här beskrivs vilka som kan få ersättning, hur ersättningen beräknas och vilka regler som gäller för bostadsägare och verksamhetsutövare.

Intäktsdelning till närboende

Ersättning till lokalsamhället

Bygden kring projektområdet får ta del av intäkterna från vindparken. En del av bruttointäkten från vindparkens elproduktion avsätts till bygdepeng. En avsättning om 0,25% av bruttointäkten från vindparken görs vilket vid ett elpris om 40 öre/kWh innebär att det avsätts ca 30 000 kr/vindkraftverk och år till bygden.

Hur organiseras det?

• Vanligtvis träffar vindkraftsbolaget en frivillig överenskommelse med bygden eller kommunen.
• Pengarna samlas i en bygdemedelsfond.
• En lokal styrelse eller fondgrupp, ofta med representanter från närboende, föreningsliv och ibland kommunen, beslutar om vilka projekt som får stöd.
• Föreningar och organisationer ansöker om bidrag till olika utvecklingsprojekt.

Hur mycket handlar det om?‍

I detta projekt så har vi 59 vindkraftverk och vid en avsättning om 0,25% av bruttointäkten ger det ca 30 000 kr/vindkraftverk och år. För de 59 vindkraftverk som planeras så ger det den bygdepeng om ca 1 800 000 kr varje år. Under parkens ca 30 åriga livstid innebär det en total bygdepeng om ca 54 000 000 kr.

Vad kan pengarna användas till?

• Fritidsanläggningar
• Bygdegårdar och samlingslokaler
• Skoterleder
• Hjärtstartare
• Vilobänkar
• Grillplatser
• Friluftsliv och leder
• Kulturverksamhet
• Lokala utvecklingsprojekt som stärker bygden