Vindkraft

Verksam genom hela utvecklingsprocessen för vindkraft

Screening

Platsidentifiering

arrow pointing right

Genomförbarhet

Platsbedömning och studier

arrow pointing right

Samråd / Tillståndsansökan

Tillståndsansökan

arrow pointing right

Tillståndsprocess

Behandling av ansökan

arrow pointing right

FEED + Finansiering

Design/optimering av layout, upphandling och finansiering

arrow pointing right

Byggnation

Detaljkonstruktion, byggnation

arrow pointing right

Drift

Teknisk och kommersiell drift

Vind är en stor källa till ren förnybar energi. I Sverige levererar vindkraften el vid 90 procent av årets timmar.

På höst- och vinterhalvåret, när behovet av el är som störst, blåser det betydligt mer än på sommarhalvåret. Därför är också produktionen av vindkraftsel som störst på vintern. Vindkraft blir allt effektivare. Med den teknik som är aktuell 2032 kommer det endast behövas en fjärdedel så många vindkraftverk som det behövdes 2015 för att producera lika mycket el.
‍

Vindkraftverk är en tillfällig gäst i naturen. Normal livslängd är cirka 30–35 år, därefter monteras de ner. Innan parken byggs ska vindkraftsutvecklaren ställa en ekonomisk garanti för nedmonteringen, vilket är en förutsättning för att kunna få miljötillstånd. Idag kan ett vindkraftverk återvinnas till närmare 100 procent.

Vindkraft skapar klimatnytta

Vindkraft är enkelt, ett vindkraftverk förvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vinden är en obegränsad och förnybar naturresurs. Ett vindkraftverk i drift avger inga utsläpp av växthusgaser. Landbaserad vindkraft är det kraftslag som kan byggas ut snabbast och till lägst kostnad, och därmed bidra till omfattande och omedelbara utsläppsminskningar. Det gör vindkraftsutbyggnaden bidrar till att nå Sveriges klimatmål.

Vindkraft möjliggör grön omställning

Den gröna omställningen i Sverige syftar till att transformera samhället mot en mer hållbar framtid. Målet är att minska beroendet av fossila bränslen, minska klimatpåverkan och främja användningen av fossilfri energi och hållbara teknologier.

Sverige har som mål att elproduktionen år 2040 ska vara 100 procent fossilfri. För att uppnå detta behöver vi öka produktionen av förnybar energi, särskilt genom utbyggnad av vindkraft, solkraft och bioenergi. Sannolikt kommer även andra fossilfria energislag att behövas för att kunna nå denna målsättning.

Omställningen från fossila bränslen till fossilfri energi inom svensk industri har bara börjat, och kommer att innebära en ökad efterfrågan på vindkraft (grön el). Det finns ett stort kommande behov av förnybar el för att möta den stora efterfrågan på grön vätgas i Norrbotten. I regionen finns idag flera aktörer som investerar stort i omställningen av tunga industrier. För att kunna förverkliga dessa planer krävs en utbyggnad av ny, grön elproduktion.  

‍Stärkta incitament för vindkraft i lokalsamhället‍

För att stärka en fortsatt utbyggnad av vindkraften tillsattes under 2022 en statlig utredning med uppgift att ta fram förslag som stärker kommunernas incitament att medverka till lokal utbyggnad av vindkraft. Utredningens slutbetänkande ”Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften” överlämnades till regeringen under 2023. Utredningen presenterade flera förslag för hur kommuner, lokalsamhälle och närboende ska kunna ta del av de intäkter som ny vindkraft genererar.

Ersättningar till närboende

Den 1 juli 2026 infördes lagen och förordningen om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar till närboende. Lagen innebär att ägare till bostadshus i närheten av vindkraftverk får rätt till en del av de årliga intäkterna från den el som produceras. Ersättningen är skattefri för privatbostäder och gäller för nya vindkraftsanläggningar vars miljötillstånd vunnit laga kraft efter den 1 juli 2026, eller som har fått kommunal tillstyrkan efter den 6 november 2025.

Andelen av intäkterna baseras på avstånd till vindkraftverken och beräknad intäkt från vindkraftverket, och utbetalas till ägare av en permanent- eller fritidsbostad inom högst nio gånger vindkraftsverkets totalhöjd. Ägaren av bostaden ska själva anmäla till verksamhetsutövaren att den önskar intäktsdelning.

Ersättningen beräknas utifrån en trappstegsmodell baserad på avstånd till vindkraftsanläggningen:

  1. till 2,5 promille, om avståndet inte överstiger fem gånger vindkraftverkets totalhöjd,
  2. till 2,0 promille, om avståndet är längre än fem gånger men inte överstiger sex gånger vindkraftverkets totalhöjd,
  3. till 1,5 promille, om avståndet är längre än sex gånger men inte överstiger sju gånger vindkraftverkets totalhöjd,
  4. till 1,0 promille, om avståndet är längre än sju gånger men inte överstiger åtta gånger vindkraftverkets totalhöjd,
  5. till 0,5 promille, om avståndet är längre än åtta gånger men inte överstiger nio gånger vindkraftverkets totalhöjd.

Läs gärna mer om intäktsdelning med närboende här.

Utredningen Värdet av vinden innehåller även förslag för rätt till inlösen av bostäder samt ersättningar och intäktsdelning till kommuner och lokalsamhälle. Du hittar mer om detta nedan, men även i denna broschyr.

Kommuner

Utredningen Värdet av vinden uttrycker tydligt att den anser att det behövs övergripande incitament för kommuner i stort. I utredningen nämns att en form av kommunal fastighetsskatt skulle kunna fylla det incitamentet.

För 2025 och 2026 betalades totalt 710 miljoner kronor ut i ersättning till kommuner med befintlig vindkraft. För 2027 finns 400 miljoner avsatt i budgeten. Regeringen har uttryckt att ersättningen ska vara långsiktig men beslut för utbetalningar efter 2027 saknas i dagsläget.  

Intilliggande fastigheter med permanent- eller fritidsbostad

I utredningen Värdet av vinden föreslås att ägare av intilliggande fastigheter (med en permanent- eller fritidsbostad inom sex gånger ett landbaserat vindkraftverks totalhöjd) ska få rätt till inlösen av sina fastigheter. Fastighetsägare ska, inom ett år från det att verket satts i drift, kunna begära att vindkraftsparkens tillståndshavare löser in deras fastighet. Ersättningen ska motsvara fastighetens marknadsvärde om parken inte hade uppförts. Detta förslag utreds fortfarande.

Lokalsamhället

För lokalsamhället (föreningsliv, lokalt näringsliv, infrastruktur samt natur- och kulturmiljöer runt vindkraftsparken) föreslår utredningen Värdet av vinden att en kommun ska kunna förena sitt beslut att säga ja till en vindkraftspark med ett finansieringsvillkor. En andel av parkens intäkter ska då årligen gå till lokalsamhällets utveckling. Förslaget gäller både land- och havsbaserade vindkraftsparker och är fortfarande under utredning.

Se mer information här:  Värdet av vinden – Regeringen.se

Vindkraft skapar lokala arbetstillfällen

När en vindkraftpark byggs behövs arbetskraft för bland annat skogsarbeten, anläggande av vägar, anläggande av kranplatser, elnät, fundament och ibland även tillfälliga lokala bergtäkter med mera. Till detta kommer många indirekta arbetstillfällen i serviceyrken som logi, restaurang och annan service som ett ökat antal entreprenörer nyttjar i området.

Under driftsperioden som är cirka 30–35 år behövs ungefär en tekniker per 4 vindkraftverk, utöver detta behöver vägar underhållas och snöröjas, viss fastighetsskötsel krävs och vissa elarbeten behöver utföras. Njordr vill ha en landsbygd som kan fortsätta att leva och vi vill också kunna bygga vindkraftparker som ger tillbaka till lokalsamhället. Vi strävar efter att använda lokal och regional arbetskraft så långt det är möjligt när vi bygger vindkraftsparker.

Njordr AB

c/o Roschier Advokatbyrå AB

Box 7358
103 90 Stockholm

GDPR informationCookieinställningar