Platsidentifiering
Platsbedömning och studier
Tillståndsansökan
Behandling av ansökan
Design/optimering av layout, upphandling och finansiering
Detaljkonstruktion, byggnation
Teknisk och kommersiell drift
På höst- och vinterhalvåret, när behovet av el är som störst, blåser det betydligt mer än på sommarhalvåret. Därför är också produktionen av vindkraftsel som störst på vintern.Vindkraft blir allt effektivare. Med den teknik som är aktuell 2032 kommer det bara behövas en fjärdedel så många vindkraftverk som det behövdes 2015, för att producera lika mycket el.Vindkraft är en av de mest populära energikällorna i Sverige, enligt SOM-institutets årliga undersökningar av energiopinionen. I den senaste studien som innehåller 2023 års undersökning, uppgav drygt 8 av 10 (82%) av de tillfrågade att de vill att det ska satsas mer än i dag eller ungefär som i dag på vindkraft.
Läs mer och ta del av nyttig information hos Svensk vindenergi, här: Medvind – Svensk Vindenergi
Vindkraft skapar stor klimatnytta. Den el som produceras i Sverige men inte används här exporteras och ersätter el från bland annat kolkraft på kontinenten. Med vindkraftens nuvarande utbyggnadstakt i Sverige kan klimatutsläppen år 2030 minska med motsvarande drygt 50 procent av Sveriges nuvarande utsläpp, enligt nätverket Vindkraftens klimatnytta.Vindkraftverk låter. Enligt Naturvårdsverkets riktvärden får dock inte ljudet från vindkraftverk överstiga en ekvivalent ljudnivå på 40 dBA utomhus vid närliggande bostad. Det motsvarar ungefär ljudet från ett kylskåp.
Jämfört med annan mänsklig påverkan utgör vindkraften en liten fara. I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har man kommit fram till att betydligt fler fåglar dör av trafik (6 miljoner), katter (10 miljoner) och fönsterrutor (500 000) än av vindkraft, om man ser till det totala antalet fåglar som dör av mänsklig påverkan. Vindkraften i Sverige dödar färre än 40 000 fåglar per år. Medelvärdet är enligt Vindval 7,3 fåglar per år och vindkraftverk i Sverige. År 2023 finns drygt 5000 vindkraftverk i vårt land. Medelvärdet räknades dock ut för ett decennium sedan - idag förolyckas färre fåglar per producerad kilowattimme (kWh) eftersom vindkraftverken blivit större och effektivare.
Vindkraftverk är en tillfällig gäst i naturen. Normal livslängd är nu mer 30–35 år, därefter monteras de ner. Vindkraftutvecklarna måste innan parken byggs avsätta en ekonomisk garanti för nermonteringen, annars får de inget miljötillstånd från länsstyrelsen. Ett vindkraftverk kan idag återvinnas till närmare 100 procent. Tidigare har det varit svårt att återvinna vindkraftsbladen men det har man nu utvecklat teknik för och framöver kommer de att återvinnas.
Vindkraft och dess klimatnytta
Vindkraft är enkelt, ett vindkraftverk förvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vinden är en obegränsad och förnybar naturresurs. Ett vindkraftverk i drift avger inga utsläpp av växthusgaser . Landbaserad vindkraft är det kraftslag som kan byggas ut snabbast och till lägst kostnad, och därmed bidra till omfattande och omedelbara utsläppsminskningar. Det gör vindkraftsutbyggnaden avgörande för att nå Sveriges klimat- och energimål.
Lägre elpriser
När ny elproduktion tillförs genom att till exempel en ny vindkraftpark byggs så har det en positiv inverkan på elpriset. Beräkningar som har tagits fram av Sweco på uppdrag av Svensk Vindenergi visar att elpriset kan sänkas med 1,5–2 öre för varje terrawattimme el i nytillskott från vindkraft. Under perioden 2022–2025 kommer den nya vindkraften som installeras att pressa årsmedelpriset på el med 33–44 öre per kWh i Sverige.
En sänkning av årsmedelpriset med 37,5 öre/kWh motsvarar 7500kr/år för en genomsnittlig svensk villa med en årsförbrukning av 20 000 kWh.
Se mer information här: Vindkraften pressar elpriset med 37,5 öre – Svensk Vindenergi
Grön omställning
Den gröna omställningen i Sverige syftar till att transformera samhället mot en mer hållbar och klimatvänlig framtid. Målet är att minska beroendet av fossila bränslen, minska klimatpåverkan och främja användningen av fossilfri energi och hållbara teknologier.
Sverige har en ambitiös målsättning att vara helt fossilfritt vad gäller energiförsörjning till år 2040. För att uppnå detta behöver vi öka produktionen av förnybar energi, särskilt genom utbyggnad av vindkraft, solkraft och bioenergi. Sannolikt kommer även andra fossilfria energislag att behövas för att kunna nå denna målsättning.
För att nå målet med en fossilfri energiförsörjning till år 2040 kommer flera dimensioner behöva användas där det mest grundläggande är hur energin produceras.
Omställningen från fossila bränslen till fossilfri energi inom vår industri har bara börjat. Omställningen innebär en stor efterfrågan på vindkraft (grön el). Omställningen ger det lokala näringslivet stora möjligheter att växa och utvecklas. Omställningen innebär också att det startas en mängd nya typer av industrier som är kopplade till grön elproduktion.
Det finns ett stort behov av vätgas i Norrbotten. För att vätgasen ska kunna märkas som grön så måste den vara producerad av el som är producerad av en förnybar källa, exempelvis vindkraft. Behovet av el för vätgasproduktion i Norrbotten är minst sagt stort, bolag i regionen som idag satsar med stora investeringar på omställningen och behöver grön el och/eller grön vätgas är bland annat; Hybrit, LKAB, Fertiberia, H2 Green Steel, Sunpine, Northvolt, Revolt, Talga, SSAB, Uniper, Cinis Fertilizer med flera.
Kort och gott kan man säga att utan ny grön elproduktion så kommer det att bli en utmaning att förvekliga dessa nya industrier. Norra Sverige står ut i världen som en optimal plats för grön energiproduktion till konkurrenskraftiga priser. Klimatet med en relativt låg årsmedeltemperatur gör det också till en idealisk plats för flera typer av industrier.
För att stärka en fortsatt utbyggnad av vindkraftentillsattes under 2022 en statlig utredning med uppgift att ta fram förslag somstärker kommunernas incitament att medverka till lokal utbyggnad av vindkraft.Utredningens slutbetänkande ”Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för hållbar fortsattutbyggnad av vindkraften” överlämnades till regeringen under 2023.
Utredningen presenterade flera förslag för hur kommuner,lokalsamhälle och närboende ska kunna ta del av de intäkter som ny vindkraftgenererar. I dagsläget har förslaget om intäktsdelning till närboendekonkretiserats ytterligare i promemorian Intäktsdelningfrån vindkraftsanläggningar – Kompletterande promemoria till betänkandet Värdet av vinden. Promemorian presenterades i november 2025 och en ny lagutifrån förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Nedan presenterar visamtliga förslag som finns för intäktsdelning till närboende, lokalsamhälle ochkommuner.
1. Närboende
Förslaget i promemorian från november 2025 innebär att ägare av bostädernära en vindkraftsanläggning ska få en årlig, skattefri ersättning motsvarandeen andel av anläggningens årliga intäkter. Vindkraftsersättning ska utbetalastill ägare av en permanent- eller fritidsbostad inom högst åtta gångervindkraftsverkets totalhöjd. Ägaren av bostaden ska själva anmäla attbostadsbygganden omfattas av rätten till vindkraftsersättning tillverksamhetsutövaren.
Andelen av intäkterna baseras på avstånd tillvindkraftverken och ett schablonbelopp för marknadsvärdet av anläggningensproducerade el. Andelen föreslås uppgå till:
I promemorian har räkneexempel för fyra olika bostadsfastigheterpå olika avstånd i illustrationen ovan och tre olika elprisscenarier tagitsfram, se nedan tabell.
Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1juli 2026.
2. Intilliggande fastigheter med permanent- eller fritidsbostad
I utredningen Värdet av vinden från 2023 föreslås att ägare avintilliggande fastigheter (med en permanent- eller fritidsbostad inom sexgånger ett landbaserat vindkraftverks totalhöjd) ska få rätt till inlösen avsina fastigheter. Fastighetsägare ska, inom ett år från det att verket satts idrift, kunna begära att vindkraftsparkens tillståndshavare löser in derasfastighet. Ersättningen ska motsvara fastighetens marknadsvärde om parken intehade uppförts. Detta förslag utreds fortfarande.
3. Lokalsamhället
För lokalsamhället (föreningsliv, lokalt näringsliv, infrastruktur samtnatur- och kulturmiljöer runt vindkraftsparken) föreslår utredningen Värdet avvinden att en kommun ska kunna förena sitt beslut att säga ja till envindkraftspark med ett finansieringsvillkor. En andel av parkens intäkter skadå årligen gå till lokalsamhällets utveckling. Förslaget gäller både land- ochhavsbaserade vindkraftsparker och är fortfarande under utredning.
4. Kommunen
Utredningen Värdet av vinden uttrycker tydligt att den anser att det behövsövergripande incitament för kommuner i stort. I utredningen nämns att en formav kommunal fastighetsskatt skulle kunna fylla det incitamentet. Regeringen hari budgeten för 2025 – 2027 avsatt medel för detta ändamål och förbereder en förordningsom skall reglera fördelningen av nämnda medel till kommuner med vindkraft. Företrädareför regeringen, Energi- och näringsminister Ebba Busch, har även uttalat att avsiktenär att ersättningen ska vara långsiktig och betalas ut även under kommande år.
Se mer information här: Värdet av vinden – Regeringen.se
Ja. När en vindkraftpark byggs behövs arbetskraft för bland annatskogsarbeten, anläggande av vägar, anläggande av kranplatser, elnät, fundamentoch ibland även tillfälliga lokala bergtäkter mm. Till detta kommer mångaindirekta arbetstillfällen i serviceyrken som logi, restaurang och annanservice som ett ökat antal entreprenörer nyttjar i området. Underdriftsperioden som är ca 30–35 år behövs ungefär en tekniker per 4vindkraftverk, utöver detta behöver vägar underhållas och snöröjas, vissfastighetsskötsel krävs och vissa elarbeten behöver utföras.
Njordr vill ha en landsbygd som kan fortsätta att leva och vi vill ocksåkunna bygga vindkraftparker som ger tillbaka till lokalsamhället. Vi strävarefter att använda lokal och regional arbetskraft så långt det är möjligt när vibygger vindkraftsparker.
Se mer information här: Prognosårsanställningar vindkraftpark med 95 turbiner
Njordr AB
c/o Roschier Advokatbyrå AB
Box 7358
103 90 Stockholm
